onsdag 10 december 2014

Textilmuseet


Textilmuseet 1 och 2


I Borås textilmuseum så kan fantasin flöda, besökarna får skapa och testa fritt med museets olika material. Det finns olika delar av museet en är skapande, en är en stor garderob med massor utav gamla kläder som barn och vuxna får ta nytta av och sist en del där du kan gå och njuta av alla vackra saker.

Vi fick efter pausen en föreläsning om skadedjur som vi sedan fick skapa själva med hjälp av museets olika textilen och tillbehör så som knappar snören osv.  Jag valde att tillverka min med hjälp av en slips och färgglada knappar. Jag skulle gärna gått hit med min förskolegrupp för att få upp ett miljötänk att kunna återvinna gamla material. Enligt Körling (2012, ss.111-112) beskriver att miljön hjälper till att skapa nyfikenhet och är en förutsättning för att lärandet ska utvecklas.

Under andra tillfället fick vi lära oss att väva med hjälp av olika material på en mini väv. Jag valde att använda mig utav rosa och vita nyanser i olika material. Andra delen av passet fick vi återskapa en saga med hjälp av utklädningskläderna. Det var väldigt roligt att med hjälp av gamla kläder få klä ut sig och återskapa en saga. Detta arbetssätt skulle jag kopiera rakt av med förskolebarnen. 



Referenser


 Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

onsdag 29 oktober 2014

Bilderboken leker

Under föreläsningen "bilderboken leker"  fick vi många bra tips ifrån Eva Wahlström1på olika böcker som vi pedagoger kan använda oss utav i verksamheten. Jag tycker att föreläsningen var väldigt givande då det var böcker som jag aldrig hört talas om, böcker med olika innebörder. Det är viktigt att vi pedagoger kollar igenom böckerna vi läser för barnen, så att vi läser böcker med mening och ett lärande material. Eva beskrev vikten utav att vi pedagoger väljer bra böcker till förskolan och vikten av hur miljön är utformad där vi ska sitta och läsa.



Efter pausen fick vi dela upp oss i smågrupper och fick var sin  bok som Eva hade satt för papper där de fanns text, så vi endast såg bilderna. Uppgiften var att gruppen sedan skulle komma på en egen titel och en ny handling i boken som sedan skulle läsas upp inför klassen, och sedan fick vi ta bort och läsa hur den egentligen var. Jag tycker att detta var en väldigt rolig uppgift  då boken fick en helt annan handling en var som var tänkt, vi fick verkligen använda vår fantasi. Detta moment tycker jag skulle vara roligt att testa i förskolan så att barnen själva fick vara med att skapa en saga.



¹ Eva Wahlström, Föreläsning: Bilderboken talar, Högskolan I Borås 2014-10-28

lördag 25 oktober 2014

Matematik


Kursmål som detta inlägg berört:

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 

Idag har vi haft turen att ha en föreläsning och workshop med Carina Mattsson om matematik. Carina har tidigare jobbat på en matematik inriktad förskola där det haft nära samarbete med 
Nationellt Centrum för Matematikbildning (NCM). Hon delade med sig utav sina fantastiska tips och råd hur vi kan organisera verksamheten med ett matematiskt fokus. Hon berättade att de hade tagit bort linjerna mellan ute och inne, genom att använda inneleksaker ute och tvärt om. Hon förklarade att de märkte att barnens lek utvecklades och utmanades genom att sudda ut förskolans gränser mellan ute och inne. 


Under föreläsningen berättade Carina om olika förhållningssätt hon och hennes kollegor hade, för dem ville de inte servera färdiga svar utan ställa öppna frågor samt vara lyhörd på barnen. Förskolan skall stäva efter att varje enskild individ utvecklar sin förmåga att använda och utforska matematik i vardagen och testa på att lösa egna och andras problem (Lpfö98 rev.2010, s.10)



¹Carina Mattsson, Utomhusmatematik. Högskolan i Borås. 20141017

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

onsdag 15 oktober 2014

VFU konferens



Idag hade vi terminens VFU konferens som både elever och VFU handledarna var inbjudna till, min VFU handledare kunde tyvärr inte medverka. Under konferensen så fick vi information om vad som förväntades av mig och av min handledare, denna information gav jag till henne så hon skulle veta vad som krävdes av oss båda.

Kursansvariga gick igenom vår uppgift under VFUn som bestod utav att vi skulle skapa ett didaktiskt material som utvecklar de redan befintliga temat som VFU platsen redan håller på med. I slutet så svarade de kursansvariga på studenternas frågor kring VFU uppgiften.

Under konferensen hade vi en föreläsning av Mats Andersson1 som  handlade om estetiska lärprocesser. Han beskrev vikten av att barn får upptäcka med alla sina sinnen så som smaka, känna, lukta och titta. Mats föreläsning gav nya infallsvinklar i mitt sätt att tänka som pedagog och jag kommer att ta med mig de till min kommande yrkesroll. Mats hade en power point där vi skulle samtala kring olika bilder som han visade upp. Först skulle vi prata om vad det var för något och jag som många andra trodde att det var två stenar, vilket de inte var utan det var två tovade ull "stenar". Den stora är helt gjort av ull och den lilla är en liten sten inuti så att den får vikt. Mats ville visa med denna bild att det är viktigt att vi pedagoger låter barnen utforska med alla sina sinnen i förskolan och på  sätt kan lära sig om många olika saker och inte bara se att det är en sten.





¹Mats Andersson Vfu-Konferens Borås Högskola 141015

fredag 10 oktober 2014

GAKK


Kursmål som detta inlägg berört:

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling. 

I dag hade vi en föreläsning av Camilla Carlsson1 som handlade om GAKK och det är en förkortning för Grafiskt alternativ och kompletterande kommunikation. Camilla berättade att när pedagoger jobbar med GAKK så är de fyra olika hjälpmedel man använder som stöd:

Föremål: Konkret t.ex. en bil

Foto/Bilder: Grafiska t.ex. Bliss

Symboler: Bokstäver som översätter det verbala 

Talande hjälpmedel/datorer: iphone, smartphone och datorer

I förskolan använder pedagoger ofta bildscheman som visar vad som händer under dagen tex. Bild på frukost, samling, toaletterna, utevistelse osv. För att hjälpa barnen ytligare när man är iväg med gruppen så kan pedagogerna ta hjälp av en iPhone eller en läsplatta, som de har laddat hem en bildschema app på. Dessa hjälpmedel hjälper barnen att se vad som händer under dagen och skapa ett lugn för barnet.

Under föreläsningen beskrev Camilla att kunna kommunicera med andra är en grundläggande faktor hos oss människor för att skapa förutsättningar att samspela med andra människor.
Sterner (2006, ss. 45-46) menar att kommunikation och att ha ett socialt samspel med andra människor är en medfödd förmåga hos oss människor och det handlar inte bara om talet utan skratt, miner, gester och tecken. För oss pedagoger handlar det om att anpassa verksamheten utefter barnens behov och inte tvärt om. Vi ska leda barnens utveckling framåt på deras villor och skapa rätt förutsättningar.



¹ Eva Wahlström, Föreläsning: Bilderboken talar, Högskolan I Borås 2014-10-28
 Camilla Carlsson, GAKK, kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv, Högskolan i Borås. 20141009.

Referenser
Sterner, Görel (2006) Språk, kommunikation och representationer. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet, ss. 45-58.

onsdag 8 oktober 2014

Estetiska lärprocesser


Idag hade vi en föreläsning och workshop med Marie Bendroth karlsson1  om estetiska lärprocesser.
Ped  berättade att Vi pedagoger har ett demokratiskt uppdrag där vi ska låta barnen se konst och  ta del av museer och delta i de konstnärliga och kulturella livet. Det är viktigt att vi som pedagoger är engagerade och nyfikna på de aktiviteter som vi gör med barnen, eftersom att vårt tycke påverkar barnen. Ped berättade om en norsk forskning de gjort på barn mellan 0 till 3 år för att undersöka hur pedagogerna påverkar barnens åsikter om konst. Det visade sig att om pedagogerna va negativa till konsten blev barnen med de, var pedagogerna för engagerade så gav de inte utrymme till barnen. De ultimata pedagogerna är de som ger utrymme för barnens egna tycke och de pedagogerna som var engagerade och nyfikna.

 Ped berättade om Lindströms modellen:


Media specifikt:
Om - Handlat om att jobba med konst  ta reda på olika konstnärer eller konsthistoria ( se på konst)
I-  Handlar om att göra, vi lär oss material och lär oss att måla (göra själv)
Media neutralt:
Med - Jobbar vi med Karl XII och besöker statyn i Göteborg så är de själva statyn som är viktig.
Genom -förstå en konstnärlig process, undersöka och prova många olika sätt att göra de på.

Vi gick efter föreläsningen till Borås konstmuseum, där delades vi upp i våra studiegrupper. Vi fick ett konstföremål att studera i varje grupp, först skulle vi kolla på statyn i 5 minuter och skriva upp 10 ord vi tänkte på när vi såg statyn. Efter de skulle vi dela med oss av våra 10 ord i gruppen som sedan skulle sammanställa en beskrivning om statyn, vi fick sedan redovisa vår staty för två andra gruppen. Efter vi gjort de skulle vi gå runt och kolla på alla andras statyer.



¹Marie Bendroth karlsson, Högskolan i Borås Workshop Estetiska lärprocesser 2014-10-07

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

torsdag 2 oktober 2014

Språkutveckling

Kursmål som  detta inlägg har berört:


Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än
svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål 

Idag hade vi en föreläsning med Ann-Katri Svensson1 som handlade om kartläggning, dokumentation och tras som verktyg. Syftet med att dokumentera är att öka barns inflytande i planering, genomförande och utvärdering. Det är viktigt att vi följer upp vår dokumentationen och se hur vi kan förändra och förbättra verksamheten och vårt arbetssätt.

Kartläggning:
Vi ska inte kartlägga för att exkludera utan att inkludera.
Viktigt är att säga till om de ej fungerar i barngruppen till chefen
Tänk på hur vi presenterar saker om barnen till föräldrarna

Tras:
Tras ska användas som material i hela barngruppen för att se vad vi i arbetslaget kan göra för att förändra och förbättra verksamheten. Det skall inspirera verksamheten till förbättring. Pedagogerna ska använda Tras varje år och uppfölja varje barn, när pedagogerna börjar med Tras kan det vara bra att hela arbetslaget gör testet på två barn så att de kan utvärdera sina svar, så att det sedan vet att arbetskollegorna har samma synsätt. Det är viktigt att inte använda Tras på enskilda barn som personalen tycker behöver extra stöd utan det ska användas på hela barngruppen, annars faller hela tanken.



¹Ann-Katrin Svensson,  Högskolan i Borås Föreläsning språkutveckling 2014-10-01.

Musik 2

 Idag har vi haft vår andra workshop med Hanna Höglind1, det blev väldigt mycket repetition. Vi började med att gå runt i rummet för att hitta vår egna puls det vill säga musikens hjärta. Efter de skulle vi känna in varandras puls och sedan skulle vi gemensamt gå i samma puls. Vi gjorde sedan röst uppvärmningsövningar där vi bland annat skulle säga bubbelgum, dubbelbubbelgum och trippelbubbelgum för att öva oss på att artikulera. Hanna målade sedan bilder på tavlan som vi skulle gemensamt sjunga en sång sedan för att träna minnet tog hon bort bilder och därefter fick vi träna på att sjunga i kano.

Här är några bra sångböcker:
Efter lunchen fick vi lära oss att spela tre ackord A,D och G, med dessa ackord kommer jag som pedagog väldigt långt. Det flesta barnsånger innehåller bara de tre ackorden. Hanna visade oss på giratten hur vi skulle göra för att ta de tre ackorden. Vi fick ett häfte med olika enkla barnsånger som vi skulle gå och träna på, vi valde att träna oss på Idas sommarvisa. Efter en halvtimma så skulle vi spela i grupp de olika sångerna vi lärt oss. Jag tycker det är väldigt roligt att vi får lära oss grunden att spela gitarr i skolan, eftersom att det är ett väldigt roligt verktyg att ha med sig i förskolan. Samlingen blir mer levande med ett instrument.

Som avslutning på dagen fick vi lära oss en rolig lek som heter musikmemory, det går till så att det är två stycken som börjar att tävla. De andra barnen ska två och två komma överrens om ett genesamt ljud de ska vara. Barnen ställer sig huller om buller, sedan får de två tävlande i tur och ordning försöka para ihop barnen med rätt ljud. Det var en väldigt rolig lek, men jag tror att de krävs att en pedagog är aktiv i leken och hjälper barnen.


¹Hanna Höglind, Högskolan i Borås. Musik 1, 2014-10-03

Drama 2

 Idag hade vi vår andra föreläsning med Gunilla fihn1, hon tog upp hur en drama undervisning kan planeras på förskolan. Gunilla berättade hur viktigt det är att vara tydlig och positiv när vi pedagoger ska förklara en ny aktivitet. Ett av felen vi ofta gör som pedagoger är att säga till barnen i frågeform, ska vi sätta oss ner? Det kan göra barnen förvirrade, det är därför viktigt att vara tydlig och istället säga nu sätter vi oss ner. Barn känner sig tryggare med tydliga instruktioner och vet då därefter vad de förväntas av dem så vi pedagoger ska vara tydliga och positiva när vi jobbar med drama i förskolan.

Efter föreläsningen skulle vi gå till den stora mattan för att värma upp oss, vi började med en övning där vi skulle ta varandra i hand och först bilda en stor ring och sedan en liten ring. Därefter fortsatte det med några mer uppvärmningsövningar innan vi fick våran uppgift av Gunilla. Vi skulle i en grupp ta var sin bok och utefter boken hålla en drama samling med våra kamrater, så att vi fick öva på att hålla en drama samling. Jag tycker att det var ett väldigt roligt och spännande moment att få planera en egen drama samling med komma igång, värma upp, koncentrationsövningar, improvisation, gestaltning och avslutning. Efter varje grupp hade gjort sin samling fick vi diskutera och ge konstruktiv kritik, hur vi kunde göra annorlunda eller förbättra vilket jag tycker är väldigt viktigt då jag testar på något nytt. Lpfö (rev2010, s.7-9) beskriver att verksamheten ska sträva efter att varje barn utvecklar en nyfikenhet och ett skapande inom dramapedagogiken.

Vi fick också sitta mitt emot varandra och måla av varandra, men vi fick bara ha ögonkontakt med den vi målade av. Det var ett nytt och spännande sätt att arbeta med porträtt.


¹Gunilla Fihn, Högskolan i Borås Workshop Drama 2014-10-02

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Didaktiskt Material

 Idag hade vi en föreläsning om didaktiskt material av Lena Lyckeståhl1. Jag skall under termin sex göra min VFU i en förskoleklass och till VFUn ska jag tillverka ett didaktiskt material. Lena berättade om vad ett didaktiskt material var och hur vi skall tänka kring de. Ett didaktiskt material skall alltid ha ett syfte och dessa frågeställningar skall alltid finnas med när jag som pedagog tillverkar ett didaktiskt material:

Vad ska undervisningen innehålla?
Hur ska detta göras tillgängligt?
Varför ska man lära?
Vem är det som ska lära?
När ska man lära?
Med vem ska man lära?
Var ska man lära
Vem bestämmer lärandet?

Jag tycker att det är viktigt att ta till vara på barnens intresse och inflytande i verksamheten, våga att ta tillvara på och spinna vidare på barnens idéer. Kommer Lisa fram med en toalettrulle och säger att hon vill bygga ett sagoslott med prinsessor i, ta då tillvara på det och fråga Lisa hur hon hade tänkt sig, vilket material hon tycker skall ingå. Våga sätta dig ner tillsammans med Lisa och planera och utföra hennes ide och fantasi det är viktigt att låta barnen få påverka sin vardag och testa sina gränser. Våga söka information om de du inte vet och spinn vidare på barnets idéer.

Enligt lpfö(rev 2010, s.9) skall förskolan sträva efter att främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära.



¹Lena Lyckeståhl,  Högskolan i Borås Workshop Didaktiskt material 2014-10-01.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Flerspråkighet i förskolan

Idag hade vi en föreläsning med Emma Almingefeldt1 där ämnet var flerspråkighet i förskolan.
Vi har haft en hel del föreläsningar om flerspråkighet men jag känner att det var väldigt bra med repetition.

Cirka 30 % av de flerspråkiga barn som föds i Sverige blir inte godkända när de slutar 9an och cirka 49 % av de flerspråkiga barnen som är födda i sitt hemland. Det är väldigt höga siffror vilket gör vårt arbete i förskolan väldigt viktigt, det är i förskolan som grunden läggs. Det är viktigt att vi i förskolan har ett Interkulturellt förhållningssätt och visar att alla kulturer,språk och människor är lika mycket värda. Enligt lpfö(rev2010, s.8-9) ska förskolan sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och respekt för andras kulturer samt utvecklar sin förmåga att kommunicera på svenska såväl som på sitt modersmål. Samt vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de mänskligarättigheter och skyldigheter vi har emot varandra därför är vuxna en viktig förebild för barnen.

Något viktigt jag tar med mig ifrån föreläsningen var att vara extra tydligt i samverkan med föräldrarna, eftersom att det är väldigt lätt att tolka fel. En människa som inte är född i Sverige kan ha väldigt svårt att förstå vad tillexempel oömma kläder betyder, därför är det viktigt att vara tydlig i våra brev som vi skriver till föräldrarna

Språket är en färskvara och måste användas för att utvecklas. Här är några konkreta förslag på hur du  som pedagog kan jobba med flerspråkighet på förskolan:

1.Träna ytfly
-Använda sig av alla sinnen.
-Prata om känslor exempel hur ser man ut när man är ledsen.
-Arbeta tematiskt.
-Ställ öppna frågor.
-Läsa böcker och sedan diskutera med hjälp av öppna frågor
-låt barnen återberätta sagan

2, Dålig språkprogression:
-Använda tecken som stöd (TAKK).
-Konkreta texter.
-Mycket vuxenkontakt
-STOP metoden:
Structure (Strukturerad verksamhet)
Talking/ time (ge barnen tid att prata, närvarande pedagoger)
Organized activities (organiserad verksamhet)
Parental support (samverka med föräldrarna)

3. Utveckla andraspråkstalarens förstaspråk:
 -Läsa böcker på barnens förstaspråk
Använda appar som soundcheck
Låna ut bokpåsar.
- Sjunga sånger ex. födelsedagssånger på barnens förstaspråk.
-Lära sig enkla fraser på barnens förstaspråk.
-Veckans ord (tillsammans med barnen välja ett ord på varje barns förstaspråk.
-Ömsesidigt lärande: pedagog-barn, barn-pedagog.
-Modersmålspedagog.
-Para ihop barn med samma förstaspråk så de kan ta hjälp av varandra

4. Interkulturellt förhållningssätt:
-Läsa böcker på barnens förstaspråk.
-Låta barnen få ta med sig något hemifrån, berätta och visa för de andra barnen.
-Lyfta likheter mellan olika kulturer och språk.
-Alfabet och ord på alla språk som finns i barngruppen på väggarna.
-Skriva hej på alla språk i hallen som finns representerade i barngruppen.
-Fira olika högtider.
-God föräldrar kontakt



¹.Emma Almingefeldt, Högskolan i Borås Workshop Flerspråkighet 2014-09-29

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Textil


Kursmål som  detta inlägg har berört:

Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Textil 1

Idag hade vi vår första textil workshop med Cathrine Berg1 som handlade om ull och dess användningsområden. Ull är ett väldigt fantastiskt material att jobba med i förskolan pågrund av att det är ett lätthanterligt, tåligt och billigt material. Det finns många olika grejer inom ämnet vi kan göra tillsammans med barnen exempelvis att tillverka sittdynor till utflykterna, där barnen själva får tillverka sitt sittunderlag. Vill jag som pedagog göra ett konstverk tillsammans med några barn så kan vi göra en bil matta som både är skön att sitta på men också varm för rumpan. Vi kan också göra en stor vägg tavla som fungerar som ljuddämpande. Det som är bra med ull är att det inte finns någon brandrisk, vilket är väldigt viktigt att tänka på när vi jobbar med barn och människor.

Vi fick en uppgift av Chatrine att skapa ett sagotema på en ullmatta som vi skulle tillverka. Min grupp valde att skapa en sagovärld utifrån Babblarna. Varför vi valde Babblarna var för att det är ett språkstimulerande material för de yngre barnen, vi tänkte att vi kunde ha användning utav vår tavla när man har Babblarna som tema i förskolan.

Första steget av tillverkningen utav vår sago matta var att Tova en stor matta där vi sedan kunde fästa våra figurer på. Vi valde mörkgrå ull, vi använde oss först utav en handduk och sedan lade vi en svart sopsäck på eftersom att vi skulle jobba med vatten. Vi lade sedan ullen i tre lager omlott för att hullingarna skulle fästa i varandra och tovas ihop.  Vi hällde vatten på och sedan lade vi bubbelplast på ullen och rullade in den för att sedan rullas i sex minuter för att få bästa resultat. Efter vi rullat upp mattan skulle vi gå runt på ullen för att ytligare tova ihop mattan. Därefter valde vår grupp att göra en ritning hur vi ville placera ut figurerna. Vi formade figurerna och pickade ut dem på mattan för att sedan spruta vatten och använda ett tilltygad för att massera in figurerna i mattan.

Jag tycker att detta är ett väldigt roligt och spännande sätt att jobba med ull för barnen, där de själva kan få tillverka små tavlor ur ett tema eller deras egna fantasi. Det som är bra med ullen är att tröttnar barnen så kan dem spara sina alster och fortsätta på den dagen efter. Ull har inga begränsningar utan det är vår egna fantasi som sätter stopp.

Cathrine Berg tog upp under sin föreläsning att det är billigare att tillverka en tavla utav ull en att använda papper och färg. Detta kan vi pedagoger ha i åtanke då förskolan skall inhandla nya saker.

Bra hemsidor att köpa ull:

Bild 2 broderi och textiltryck 

Broderi
Vi fick i början av lektionen dela upp oss i små grupper,  sedan fick varje grupp läsa var sin dikt som vi sedan skulle gestalta i ett broderi. Eva Wahlström[2] tanke var att välja könsneutrala dikter som vi kunde tolka fritt och på ett abstrakt sätt. Vi fick välja fritt bland olika tyger och garn för att skapa vår tolkning av dikten.

Detta arbetssätt var väldigt nytt för mig men jag kan tänka mig vilken härlig process det skulle kunna bli i en barngrupp. Att alla får vara med att skapa och forma ett alster genom att sammarbeta genom processen.



Textiltryck

Eva Wahlström  förklarade på sin föreläsning att det är viktigt att vi tvättar textilen först innan vi skall måla eller trycka med textilfärg, eftersom då fäster färgen bättre. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagsrtand-Velicu(2010, ss. 25-27) beskriver i sin bok vikten av att använda textiltryck som arbetsmetod med barn. När vi håller på med färg i verksamheten så tränas många sinnen så som fin motoriken, matematik och språk. 

Jag tycker att detta är ett väldigt roligt arbetssätt att jobba med barn, då de är ett sådant brett ämne där barnen kan få uttrycka känslor på olika sätt. Det är viktigt att du som pedagog vågar gå utanför ramarna och låta barnen utforska färgerna och verktygen på sitt sätt.


¹Cathrine Berg, Högskolan i Borås Workshop Bild 2014-09-26
Eva Wahlström Textil Workshop, Högskolan i Borås, 2014-11-20

Referenser
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

onsdag 1 oktober 2014

Bild

Bild 1


Idag hade vi vår första bild workshop, detta är mitt favorit ämne inom de estetiska ämnena. Mats Anderssonbörjade hålla en föreläsning om olika biltyper:
  • Konkreta bilder är en bild där du ser vad bilden föreställer.
  • Abstrakta bilder är en bild där du ser en massa färger och former.
  • Statiska bilder är en bild där du har lika mycket färg och form på båda sidor, jämnvikt över bilden.
  • Dynamiska bilder är en bild som du ser rörelse.

Efter föreläsningen fick vi en uppgift där vi skulle ta ett hårt papper klippa ut en fyrkantig ruta lika stort som ett frimärke och sedan lägga på en vald bild. Sedan skulle vi förstora denna bild  15x15. Vi skulle först göra en i färg och sedan en i svartvit utav olika material. Sedan gick Mats och kopierade 12 stycken kopior av vår färgade bil och sedan skulle vi bilda olika mönster utav bilderna.

Vi fick efter vår uppgift fritt fram att testa på många olika typer av färger, kritor, papper och arbetssätt. För att öka vår kunskap kring material men också få använda vår kreativa sida samt vår fantasi till att skapa. Jag tycker det är viktigt som pedagog att man tillåter barnen att testa på olika material och tekniker kring bild. Vi skall inte stoppa barnens fantasi genom att bara ta fram rött vitt svart och grönt vid julpysslet utan vi skall ta fram alla olika färger och material så att barnen får arbeta under kreativa arbetsformer. Där barnen själva får utforma sin tomte och vi måste som pedagog se att själva processen är det viktiga och inte slutprodukten.

Enligt lpfö(rev 2010, s.8-9) ska vi sträva efter att barnen ska utveckla sin skapande förmåga att förmedla upplevelser tankar och erfarenheter med hjälp bild samt utveckla sin förmåga att skapa och bygga med hjälpande olika material.



Bild 2

Vid detta tillfälle fick vi en genomgång av Mats Andersson [2]hur vi kan jobba med papier maiche och lera. Vi började lektionen med papier maiche vi fick se några exempel på hur vi skulle kunna jobba i barn grupp med detta material och fick se några olika förslag på figurer.

När man skall tillverka materialet till papier maiche använder man sig utan pappersremsor, tapetklister och vatten och blandar i en stor hink. Vi fick välja valfritt om vi ville använda färger eller glitter. Vi fick sedan testa på att göra eget papper. Jag tycker att detta arbetssätt är ett väldigt stimulerande och roligt sätt att arbeta med barnen. Eftersom att det är en speciell känsla att ta och barnen tränar på sin  fin motoriken under roliga former. Vi pedagoger får dock ha i åtanke att vissa barn kan uppleva att sådana aktiviteter kan uppfattas som läskiga då de är en speciell konsistens, så de är viktigt att ha i åtanke att de ska vara en frivillig aktivitet.

Efter lunchen fick en genom gång om natur lera och vi fick se några färdiga alster. Efter genomgången skulle vi utforska leran vilket jag tror är väldigt viktigt när vi sedan skall presentera lera i en barngrupp. Ställa frågor till barnen och prata kring vad man kan använda lera till. Jag tycker det är ett väldigt roligt material att använda i en barngrupp, eftersom att man kan återanvända leran. Det negativa var att den var stenhård så vi var tvungna att mjuka upp leran först, men sedan var den verkligen härlig att arbeta med. Vi fick sedan testa på färgad lera i olika slag, några torkade och några inte. Den färgade leran var mjukare och bekvämare att arbeta med.


¹Mats Andersson, Högskolan i Borås Workshop Bild 2014-09-25
2Mats Andersson, Workshop Bild. Högskolan i Borås, 2014-10-31.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (s.16)



Drama 1

Kursmål som detta inlägg berört:

Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Idag hade vi vår första drama workshop med Gunilla Fihn1,  hon beskrev vad forumspel och forumteater innebär. Forumspel är en typ av forumteater som vi använder  för att uttrycka, utforska, förstå och förändra verkligenheten. Forumspel kan vi analysera motsättningar och konflikter med hjälp av kreativa former, metoden har Katrin Byréus utvecklat för att bland annat kunna användas i förskolan och skolan.

Efter Gunillas föreläsning skulle vi skriva ner på ett A4 papper en berättelse om en konflikt som vi hade medverkat i eller tagit del av och den skulle sluta med ett dramatiskt slut. Vi blev sedan indelade i olika grupper där vi fick ta del av olika berättelser från resterande i klassen som vi sedan skulle välja ut en att gestalta för resten av gruppen. Vi fick gestalta vår berättelse två gånger, första gången gestaltade vi hela och andra gången skulle vi bestämma en person som inte kunde bytas ut. Andra gången vi spelade upp fick resterande pausa spelet och byta ut en utav oss för att sedan ändra berättelsen. Alla var tvungna att stoppa en berättelse minst en gång så att vi skulle få känna på hur de va att vara  inhoppare  i någon annans berättelse. Detta tycker jag var ett väldigt roligt och kreativt arbetssätt, jag fick verkligen utmana både min fantasi genom att skriva berättelsen men också på att framföra ett forumspel. Detta har hjälpt till att styrka min roll som förskollärare inom ämnet dramatik, jag tycker det är viktigt att man som pedagog skall vara en trygg och kreativ pedagog och inte vara rädd för att göra fel och våga utmana sig själv och barnen. Enligt lpfö(rev 2010, s.9) skall förskolan stäva efter att varje enskild individ utvecklar en skapande förmåga att förmedla tankar och sina erfarenheter i olika uttrycksformer som rörelse,lek och drama.

Enligt Leijon(2013,s.54) har ordet meningsskapande en stor betydelse  enligt sociokulturella perspektiv innebär att man skapar något tillsammans med andra människor. Detta sker med hjälp av olika verktyg i en kommunikativ och medierad aktivitet.  Medierad betyder hur vi människor tyder och upplever världen med hjälp av olika redskap.


¹Gunilla Fihn, Högskolan i Borås Workshop Drama 2014-09-23

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (s.16)

Marie Leijon (2013) I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur








lördag 27 september 2014

Musik 1

Idag hade vi vår första musik workshop med Hanna Höglind1. Hanna startade dagen med några uppvärmningsövningar där vi fick lära oss hur vi hittar puls, takt och rytm med hjälp av olika instrument.  Vi fick där efter lära oss att barn har högre puls en oss vuxna och därför kan det vara svårt för barnen att sjunga i en låg tonart.Därför ska vi aldrig sjunga lägre en tonen C. Det är viktigt att ta tillvara på barnens intresse och låtval när det kommer till musik, så att det får vara med att påverka samlingarna men också involvera dem i deras inga lärande. Hanna frågade oss hur vi kunde lära barnen nya sånger och lät oss sedan ge olika förslag:

  • Med hjälp av bilder
  • Sångpåse
  • Sångkort
  • Rimma och fylla i ord
  • Byta ut orden så barnen får rätta


Efter de fick vi i olika smågrupper välja var sin sång och beskriva hur vi skulle presentera vår nya sång för barnen. Vi fick sedan presentera våra idéer för gruppen. 

Efter lunchen berättade Hanna om rytmik, rytmik är en pedagogisk metod att lära sig musik genom rörelse. Med hjälp av rytmik lär sig barnen att utveckla gehör, taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation, dans genom att sjunga, klappa, gå, spela instrument länka till. 

Enligt Lpfö(rev 2010, s.9) ska vi skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik vid sidan av bild, drama, rytmik, dans och rörelse.



¹Hanna Höglind, Högskolan i Borås. Musik 1, 2014-09-22

Referenser:


Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket



torsdag 25 september 2014

TAKK

Kursmål som  detta inlägg har berört:


Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 


Vår första föreläsning med Camilla Carlsson¹ handlade bland annat om TAKK som står för tecken som alternativ kompletterande kommunikation, det är ett sätt att kommunicera med hjälp av tecken och tal. Detta sätt kan vara till hjälp under en kort eller lång sikt beroende på behovet ifrån barnet. Barnets självkänsla och identitet utvecklas med barn och vuxen och det är därför viktigt att vi pedagoger skapar rätt förutsättningar för varje enskild individ i barngruppen. TAKK är en bro mellan språken. Enligt lpfö 98 (rev. 2010, s.9)  så ska förskolan sträva att varje enskild individ utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och visa förmågan att kommunicera med andra.

Sex goda skäl för TAKK:
1.Det ger långsammare och tydligare tal
2.Det är fysiskt lättare att teckna än att tala
3.Det ökar koncentrationen vid inlärning
4.Det ställer mindre krav på hörselminnet och slut ledningsförmågan
5.Det är oftast lättare att minnas det man ser (tecken) i jämförelse med tal.
6.Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är


Enligt BOK har inte förskolor i Sverige någon speciell kunskap angående AKK som står för alternativ och kompletterande kommunikation, ett komplement för vårt uttryck och förståelse. Det är viktigt att pedagogerna får kompetens utveckling ifrån chefen så att pedagogerna är redo för alla typer av barn.

Några bra hemsidor för TAKK:





¹Camilla Carlsson, Föreläsning: Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, 110914.


Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket


Navet

Navet 1
Första skolveckan efter sommaren bjöd på en kurs introduktion och ett fantastisk besök på Navet. Vi fick träffa en pedagog som heter Anna Gunnarssons1 som skulle ge oss en rundtur på navet. Innan vi började så bad hon oss att fundera över tre frågor:

Vilka olika etiska uttryckssätt ser vi på navet?
Vilka material använder navet i de olika rummen?
Hur är miljön på navet och hur kan den tillämpas i förskolan?


Efteråt fick vi diskutera i grupper vad vi hade sätt och skiva ner på ett papper som vi sedan gick igenom med den stora gruppen, vi kom fram till att allt detta vi hade sagt kunde vi ha användning för i förskolan.

Vi fick sedan en liten föreläsning om plast och papper, efter föreläsningen fick jag en rejäl tankeställare om hur vi människor påverkar miljön. Föreläsningen gav mig tips och idéer hur jag som enskild individ och vad verksamheten kan göra för miljön. Vi fick sedan jobba med återfunnet plast och papper för att skapa olika alster. Enligt lpfö 98 (rev. 2010, s.9) så ska förskolan erbjuda en god miljö som ska främja barns utveckling i lek och lärande.





Navet 2

Vi fick under vårt andra besök på navet experimentera med Draken Berta, en väl känd figur i förskolans värld. Med henne fick vi prova på både fysik och kemi. Vi började dagen med kemi, där vi fick prova på att experimentera med både sura och basiska ämnen så som citronsyra och bikarbonat. Med dessa ämnen skulle vi blanda i olika färger med hjälp av pipetter och det som hände var att färgen började bubbla. Sedan gjorde vi ett experiment med hjälp av socker, karamellfärg och vatten. Vi skulle lägga ett visst antal bitar socker i ett prov rör sedan hälla på vatten och för att skilja de olika åt adderade vi karamell färg och sedan bilda olika lager.

På eftermiddagen fick vi se ett filmklipp som handlade om skuggdansare. Vi fick därefter skapa vår egna skuggteater med hjälp av kartong, papper och en lampa. Efter de fick vi gå runt på navets fysik del för att testa på olika experiment och få idéer till vårt kommande yrkesliv.


¹Anna Gunnarsson, Pedagog på Navet, Navet besök #1, 090914.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket