Musik 1

Idag hade vi vår första musik workshop med Hanna Höglind1. Hanna startade dagen med några uppvärmningsövningar där vi fick lära oss hur vi hittar puls, takt och rytm med hjälp av olika instrument.  Vi fick där efter lära oss att barn har högre puls en oss vuxna och därför kan det vara svårt för barnen att sjunga i en låg tonart.Därför ska vi aldrig sjunga lägre en tonen C. Det är viktigt att ta tillvara på barnens intresse och låtval när det kommer till musik, så att det får vara med att påverka samlingarna men också involvera dem i deras inga lärande. Hanna frågade oss hur vi kunde lära barnen nya sånger och lät oss sedan ge olika förslag:

• Med hjälp av bilder
• Sångpåse
• Sångkort
• Rimma och fylla i ord
• Byta ut orden så barnen får rätta

Efter de fick vi i olika smågrupper välja var sin sång och beskriva hur vi skulle presentera vår nya sång för barnen. Vi fick sedan presentera våra idéer för gruppen. 

Efter lunchen berättade Hanna om rytmik, rytmik är en pedagogisk metod att lära sig musik genom rörelse. Med hjälp av rytmik lär sig barnen att utveckla gehör, taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation, dans genom att sjunga, klappa, gå, spela instrument länka till. 

Enligt Lpfö(rev 2010, s.9) ska vi skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik vid sidan av bild, drama, rytmik, dans och rörelse.

---

¹Hanna Höglind, Högskolan i Borås. Musik 1, 2014-09-22

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (s.16)

TAKK

Kursmål som  detta inlägg har berört:

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 

Vår första föreläsning med Camilla Carlsson¹ handlade bland annat om TAKK som står för tecken som alternativ kompletterande kommunikation, det är ett sätt att kommunicera med hjälp av tecken och tal. Detta sätt kan vara till hjälp under en kort eller lång sikt beroende på behovet ifrån barnet. Barnets självkänsla och identitet utvecklas med barn och vuxen och det är därför viktigt att vi pedagoger skapar rätt förutsättningar för varje enskild individ i barngruppen. TAKK är en bro mellan språken. Enligt lpfö 98 (rev. 2010, s.9)  så ska förskolan sträva att varje enskild individ utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och visa förmågan att kommunicera med andra.

Sex goda skäl för TAKK:
1.Det ger långsammare och tydligare tal
2.Det är fysiskt lättare att teckna än att tala
3.Det ökar koncentrationen vid inlärning
4.Det ställer mindre krav på hörselminnet och slut ledningsförmågan
5.Det är oftast lättare att minnas det man ser (tecken) i jämförelse med tal.
6.Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är


Enligt BOK har inte förskolor i Sverige någon speciell kunskap angående AKK som står för alternativ och kompletterande kommunikation, ett komplement för vårt uttryck och förståelse. Det är viktigt att pedagogerna får kompetens utveckling ifrån chefen så att pedagogerna är redo för alla typer av barn.

Några bra hemsidor för TAKK:

• http://www.babblarna.se
• http://www.hattenforlag.se
  
• http://www.ling.su.se/teckenspr%C3%A5kslexikon
  
• http://www.horselboken.se
• http://www.barnbibblan.se/
  
• http://www.teckna.se
  
• http://www.ur.se/teckensprak/flash_holder.html
  
• http://www.sdr.org/teckensprak/handalfabetet/svenska-handalfabetet

---

¹Camilla Carlsson, Föreläsning: Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, 110914.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (s.16)

Navet

Navet 1

Första skolveckan efter sommaren bjöd på en kurs introduktion och ett fantastisk besök på Navet. Vi fick träffa en pedagog som heter Anna Gunnarssons1 som skulle ge oss en rundtur på navet. Innan vi började så bad hon oss att fundera över tre frågor:

Vilka olika etiska uttryckssätt ser vi på navet?

Vilka material använder navet i de olika rummen?

Hur är miljön på navet och hur kan den tillämpas i förskolan?

Efteråt fick vi diskutera i grupper vad vi hade sätt och skiva ner på ett papper som vi sedan gick igenom med den stora gruppen, vi kom fram till att allt detta vi hade sagt kunde vi ha användning för i förskolan.

Vi fick sedan en liten föreläsning om plast och papper, efter föreläsningen fick jag en rejäl tankeställare om hur vi människor påverkar miljön. Föreläsningen gav mig tips och idéer hur jag som enskild individ och vad verksamheten kan göra för miljön. Vi fick sedan jobba med återfunnet plast och papper för att skapa olika alster. Enligt lpfö 98 (rev. 2010, s.9) så ska förskolan erbjuda en god miljö som ska främja barns utveckling i lek och lärande.

Navet 2

Vi fick under vårt andra besök på navet experimentera med Draken Berta, en väl känd figur i förskolans värld. Med henne fick vi prova på både fysik och kemi. Vi började dagen med kemi, där vi fick prova på att experimentera med både sura och basiska ämnen så som citronsyra och bikarbonat. Med dessa ämnen skulle vi blanda i olika färger med hjälp av pipetter och det som hände var att färgen började bubbla. Sedan gjorde vi ett experiment med hjälp av socker, karamellfärg och vatten. Vi skulle lägga ett visst antal bitar socker i ett prov rör sedan hälla på vatten och för att skilja de olika åt adderade vi karamell färg och sedan bilda olika lager.

På eftermiddagen fick vi se ett filmklipp som handlade om skuggdansare. Vi fick därefter skapa vår egna skuggteater med hjälp av kartong, papper och en lampa. Efter de fick vi gå runt på navets fysik del för att testa på olika experiment och få idéer till vårt kommande yrkesliv.

---

¹Anna Gunnarsson, Pedagog på Navet, Navet besök #1, 090914.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98.[Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (s.16)